Elle y a

På sistonde har jag varken haft tid, lust eller ork med bloggen. I början skrev jag nästan ett inlägg om dagen, sen ett varannan dag, var tredje dag. Bloggen kommer kanske att läggas på is under obestämd  tid. Man ska inte göra sånt man inte vill, och nu har jag tappat lusten att blogga. Det var tre månader och tre dagar sedan jag startade upp bloggen. 92 dagar och 67 inlägg har det blivit.

Jag har en förkärlek för quizzes, enkäter och formulär måste jag medge. Det är nästan på gränsen till fetish. Jag kan sitta vid datorn och göra olika test i timmar ibland. Men den här stämde nog inte in på mig känns det som.

De som bär rosa band visar att den har betalat en slant till förmån för kampen mot bröstcancer. Det verkar vid första anblick bra. Men tänk efter. Vilka är det som får bröstcancer? Är det de utsatta eller de fattiga i samhället? Nej. Bröstcancer drabbar i regel vita äldre kvinnor. Individer som redan uppnått den nordiska övre medelåldern. I Afrika ligger den förväntade livslängden på 54 år och 14% av de födda dör innan de fyllt fem år. Behöver inte de pengarna bättre än de rika vita  kvinnorna i norden? Att ge pengar till de som redan har det bäst i världen medan 16000 barn svälter ihjäl varje dag, är det verkligen rätt? Hur många svarta barn är en vit kvinna värld?

Rasismen är en kvarleva från imperialismens tidevarv. Idag är det inte accepterat att kalla sig rasist öppet men de rasistiska värderingarna lever uppenbarligen kvar i samhället. Samtidigt lär vi oss redan på dagis att den största glädjen är att hjälpa andra. Rosa bandet ger möjlighet att hjälpa andra utan att för den skulle behöva ge någonting till de folkgrupper som anses lägre stående. Man kan köpa ett rosa band för samma pris som en hamburgare och sedan säga att man är en jättegod och from människa samtidigt som pengarna stannar i den egna etniciteten.

Eftersom bröstcancer drabbar främst kvinnor så ville man börja med en manlig motsvarighet och det blåa bandet, mot prostatacancer, lanserades. Rosa accosieras alltså med kvinnor och blått med män. Att man valde just den kombinationen gör att de befintliga, redan tillräckligt smala, könsrollerna förstärks ytterligare. Det är bakåtsträvande tycker jag. Det är faktiskt inte 70-tal längre. Sen bör påpekas att de blå banden inte alls får lika mycket uppmärksamhet som de rosa banden, även om det är mycket vanligare att män dör i prostatacancer än att kvinnor dör i bröstcancer.

När jag ser någon som bär på ett rosa eller blått band tänker jag inte i första hand att det är en snäll och god människa. Det är kanske en snäll person, men framför allt är individen i fråga okunnig. Rosa och blåa banden är rasistiska och sexistiska symboler utan att dess bärare vet om det. Precis som fisken är en hedninsk symbol men ändå bärs av en del kristna. Man baserar sina beslut på den kunskap man har. Och de som bär någondera av banden vet förmodligen inte mera än att de ger pengar för att stöda bekämpningen av cancer. För ni är väl inte rasister?

Tänkte skriva ett inlägg om det otroligt intressanta ämnet sömn, ett ämne som håller vem som helst vaken. Det rekommenderas att man ska sova 8h/natt om man är vuxen och färdigt utvecklad, vilket jag inte är. På vardagarna brukar jag sova ungefär kl. 23-6, dvs 7h/natt. En av vardagarna sover jag till kl 7 på morgonen och får alltså otroliga 8 timmar sömn. På helgerna brukar sömnen inträffa ungefär mellan kl. 1-2 och 11-12, ca 10-11h alltså. Det är alltid en pina att stiga upp på morgonen. Jag undrar om det ät nyttigt att sova 50% mer på helgerna än på vardagarna. Skulle jag må bättre om jag sov 8h/dygn hela tiden istället? Inatt sov jag 5-5½ eftersom jag inte kunde somna förrän två timmar efter att jag lagt mig. När jag vaknade kvart över sex imorse var jag ändå pigg, jag sov inte ens på bussen! Av någon underlig anledning var jag vaken och alert så gott som hela dagen i skolan, även fastän vi inledde med en dubbellektion fysik. Det kan väl inte vara så att jag bli piggare om jag sover mindre? Eller var jag bara utvilad efter helgen?

I Gustaf-tidningen som jag prenumenerar på, en mycket (o)säker källa, stod det i en "Visste du att...", att de flesta människor somnar inom sju minuter. De senaste åren har det hänt mig kanske tio gånger. Jag somnar inom trettio minuter om jag har tur, oftast tar det en timme eller mera. På morgonen tar det lika länge förmig att vakna.

Sömn är en av de mest grundläggande saker människan behöver. Det är ju i sömen som vi luftar den omedvetna delen av psyket, sorterar minnen och inntryck, bearbetar dagens händelser. För att man ska kunna lära sig någonting nytt måste man sova. Med hjälp av en regelbunden dygnsrytm kan man koppla ihop händelser till rätt dag, vi märker när ett nytt dygn börjar. En god sömn är en förutsättning för en god vaken tid.

Länk till ett annat sömnigt inlägg skrivet i början av min karriär som bloggare.

Warner Bros slog försäljningsrekord i fjol (igen) och tjänade 1,79 miljarder dollar under året, eller i snitt ca 4,9 miljoner dollar per dag. Killarna som åtalades för medhjälp mot upphovsrätten dömdes till att betala skadestånd på 30 miljoner svenska kronor, vilket motsvarar ca 3,6 miljoner dollar. Det handlar om ungefär 15 timmars vinst för ett företag som Werner Bros, en droppe i havet. För en vanlig medelklassmänniska är det dock ingenting man kan betala tillbaka under en livstid. Den som t.ex. våldtar och låser in sin dotter i en källare under ett par decennier får några årtionden i fängelse, men är sedan fri igen. Den som bryter mot upphovsrätten får hela sitt liv förstört. Det heter att straffet skall stå i propotion till brottet, men i det här fallet gäller det tydligen inte. Istället gäller en annan regel, the Golden Rule: Those who have the gold make the rules.

   Elle y a. Namnet på bloggen. Är det någon som har listat ut vad det står för? För att förstå det måste man kunna lite franska. I franskan finns uttrycket il y a som kan ha olika betydelser beroende på sammanhang. I sammanhanget Il y a un chien betyder det det finns en hund men om det står li y a trois moins så betyder det för tre månader sedan eller sedan tre månader. Det är ett mycket vanligt uttryck i det franska språket och när jag googlade på det fick jag 202 miljoner träffar.

   Det franska språket är i sin grund heteronormativt. Pronomina i tredje person singularis är två till antalet: elle (hon) och il (han). Den/det finns inte. Samtliga substantiv benämns som il eller elle. Med svenska som modersmål, och med åsikten att sociala genus är meningslösa, har jag ofta haft många fel i mina franskaprov för att jag glöm bort att sniglar och katter är maskulina eller att demonstrationer och smör är feminint. Att skriva fel pronomen är ett grammatikfel, även om sociala genus inte uppfyller någon funktion.

   När jag valde namn till min blogg utgick jag från uttrycket il y a men ändrade pronomenet till elle y a. Det är förstås meningen att vara lite provocerande mot de sexister som råkar titta förbi, samt visa att jag är för jämställdhet och ifrågasättande av rådande normer.

    Idag utgår de flesta ideologier från att alla människor är lika mycket värda. Vi ser jämlikhet som en bra sak och har tröttnat på hierarkier och det historiska förtrycket. Men hierarkier är naturliga och har faktiskt en uppgift. Det är meningen att de starkaste individerna i populationen ska stå högst upp i hierarkin och de svagare längre ned. De lägre stående ska bara passivt lyda och inte bråka med de högre individerna eftersom bråk inom den egna populationen aldrig är bra för artens överlevnad. Hierarkin skapar på sätt och vis en intern fred. När det blir ont om mat är det de starkaste individerna som står högt upp i hierarkin som äter först och de svagare för svälta. På det sättet är det de starkaste generna som överlever och sprids vidare. Det kallas evolution.

    Många djur har hierarki, t.ex. vargen. Många äldre institutioner har hierarki, t.ex. militären och kyrkan. I familjen har man hierarki där barnen står lägst ned och oftast fadern bestämmer mest. Elev-lärare-rektor-skolminister. Om man tittar noga så ser man att mycket i världen bygger på hierarki.

    Så hierarkin är naturlig. Mord, misshandel och våldtäkt är också naturligt utan att vi för den skull tycker att det är så bra. Vi äter mat som kommer från fabriker, använder kosmetika och åker bil vilket är onaturligt. Att någonting är naturligt behöver kanske inte nödvändigtvis betyda att det är eftersträvnadsvärt. Bland det mest naturliga som finns är att dö och vi lägger ändå ned massor av skattepengar på att hålla igång respiratorn för patienter som skulle dött i naturen. Jämlikhet är helt klart onaturligt, men ändå tycker vi att det är eftersträvnadsvärt. Rättigheter och lagar är onaturliga men ändå vill vi ha kvar dem och utveckla nya sådana. Är det så att mänskligheten bara kommer längre och längre från naturen? Om det är så, är det i såna fall en positiv eller negativ utveckling? Naturen är visst ganska otrevlig ibland. Men ändå naturlig.

   Då var femte perioden i första året på Ålands Lyceum avklarad. Den här perioden sänkte mitt medel lite grann men jag lyckades i alla fall få en tia i historia2. Historia är nog ett av mina favoritämnen, om det inte hörde till samma realämnesgrupp som psykologi skulle jag kanske skriva det i studenten. Ibland undrar jag om världen aldrig ska lära sig av sina misstag, historian upprepar sig ofta, men i olika miljöer och situationer.

   I tyska6 fick jag som väntat en nia, som i de förra tyskakurserna. Min lärare tyckte att jag borde skriva tyska i studenten, det är värt att fundera på.

   I matte3 blev det en nia, jag borde läsa uppgifterna lite noggrannare vid nästa kursprov. Den här kursen handlade om geometri som ju inte är mitt favoritområde inom matematiken.

   Jag fick en åtta i biologi1, som jag siktat på. Biologi är ett ämne som i min skola anses ganska jobbigt. Kurs ett var fullproppad med fakta och vi fick läsa flera kapitel på egen hand eftersom vi inte hann gå igenom allting på lektionstid.

    Nästa vecka får jag reda på vad jag fick i svenska2, en åtta kanske? Det är helt klart att jag inte kommer att läsa flera än de obligatoriska kurserna i svenska.

    I den sjätte perioden ska jag läsa fysik3, matte4, tyska7, bildkonst3 och engelska3. Jag lånade Breakfast on Pluto skriven av Patrik McCabe som jag ska läsa och recensera i engelskan, hoppas boken är bra. Det är första boken som jag läser på engelska, brukar ju inte läsa så mycket fysiska böcker annars.

   Vissa människor har ett svartvitt tänkande. Med psykologiska termer kallas det för klyvning. Man delar in världen i vita och svarta, goda och onda, svenskar och invandrare, arier och icke-arier. Sedan intalar man sig själv att den ena gruppen är ond och bör bekämpas. Det är den här människosynen som die Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei och Sverigedemokraterna har sin ideologi uppbyggd på.

   Inom politik finns det en fråga som påverkar alla ens andra åsikter. Vad är viktigast: staten eller individen? Sverigedemokraterna prioriterar förstås staten. Och vad tjänar staten på att ta emot flyktingar? På vilket sätt bidrar arbetslösa till det ekonomiska kretsloppet? I sverigedemokraternas politik finns individen till för att tjäna landet istället för tvärtom. Dessa värderingar gör att Sverigedemokraternas åsikt oftast är motsatsen gentemot åsikten hos dem som anser att individen och människorna är viktigare än en nation, jag hör till de sistnämnda. Man väljer inte vilket land man föds i. En "äktsvensk" är inte bättre än någon bara pga platsen den föddes på! Människan ska inte dömas efter sin födelseort utan ska dömas efter sig själv, efter sin egen personlighet och sin egen prestation. Vad mina föräldrar eller förfäder har gjort ska inte ha någon betydelse för mig. Att ge vissa individer sämre eller bättre möjligheter i livet pga deras etniska bakgrund är inte godtagbart.

   DN skriver om Sverigedemokrater som sjunger vitmakt-texter. Utåt sett försöker SD påstå att de inte alls är främlingsfientliga eller rasistiska. Att SD inte skulle vara främlingsfientligt är ju uppenbart en lögn. Jag försökte ha en diskussion om immigration med en nazi... förlåt, sverigedemokrat en gång. Han var tydligen helt övertygad om att det är de onda invandrarna som ligger bakom finanskrisen, klimatförändringen, våldtäkterna på kryssningsfärjorna och misshandeln av barn. Om man bara gjorde det svårare för folk som är födda utomlands att få jobb och bostad så skulle alla problem lösa sig. Han ansåg även att den som begår ett brott ska fråntas sitt svenska medborgarskap och sina medmänskliga rättigheter. Sverigedemokraterna var enligt honom "det enda alternativet" i nästa val. Jag började undra lite om någon med en sådan människosyn blivit mobbad som liten. Förhoppningsvis pratade jag med en individ och inte en representant för hela partiet, då skulle det vara illa. Inte så konstigt att 98% av svenskarna röstade på ett annat parti än NSDAP... förlåt sverigedemokraterna.

   Om man ska säga någonting positivt om nazismen så skulle det väl vara deras värnande om djurens rättigheter. SD vill t.ex. skärpa straffen för djurplågeri och förbjuda import av produkter som framställs med metoder där djurplågeri förekommer. Hitler var vegetarian och gillade hundar, så inget ont som inte för något gott med sig.

Jag fick ett brev från kulturfonden idag angående min ansökan om stipendium, där det stod att jag får gå vid Ålands Lyceum i höst. Eller egentligen stod det att jag är andra reserv, men ingen lär ju avstå från sin plats med tanke på konkurrensen om att få den. Men 5te plats av x antal sökande är väl ändå någonting antar jag. De flesta åkte ju ut utan att komma vidare till intervju. Jag får väl glädjas åt att jag får behålla mina nuvarandra vänner och kan skriva studenten i de ämnen jag vill. Jag kanske kan satsa på att åka utomlands efter gymnasiet istället.

   Ett av de mest effektiva sätten att ena ett folk eller allmänheten är genom en gemensam fiende eller ett yttre hot. Historiskt har vi massor av exempel, Tysklands krig mot Frankrike, Finlands krig mot Sovjet, USA:s krig mot den sk. terrorismen, stigmatiseringen av pedofili för att nämna några. Mobbningen i skolor bygger på ungefär samma sak.

    Mobbarna känner gemenskap med varandra då de har en person som de kan trakassera tillsammans. Likheterna mellan enande genom krig och enande genom mobbning är ganska stora. Det är synd om offret, men mobbningen bidrar på kort sikt till att höja stämningen hos klasskompisarna. Det räcker med att man har någon person som man kan prata skit om bakom ryggen på för att få gemenskap inom det egna gänget, man måste inte nödvändigtvis möta objektet face2face. Man kan till exempel diskutera hur värdelös och dum en politiker eller minoritet, som man egentligen inte vet så mycket om, är och uppleva en vis gemenskap. Men i längden löser man inte sina problem genom att mobba någon. Det finns bätter grunder för gemenskap.

Igår var jag alltså i Helsingfors på intervju igår. Jag åkte med M/S Mariella från Mariehamn vid midnatt och kom i land i Helsingfors vid klockan tio på måndag. Det enda jag gjorde på båten var att sova och äta sjöfrukost så resan hann inte bli tråkig. Vi var tre personer som intervjuades på en gång och det var fyra stycken personer som intervjuade. I tur och ordning fick vi svara på frågor som "Varför valde du att ansöka om det här stipendiet?" "Hur är din nuvarande skola?" "Vad gör du på fritiden?" "Vilken bild av Finland vill du förmedla till Europa om du blir antagen?" "Hur kommer du att kunna klara av att lämna din familj och dina vänner?" "Vilka egenskaper bör en bra vän ha?". De andra två som intervjuades samtidigt som mig verkligen inte var några puckon. De verkade väldigt kompetenta och motiverade så jag är inte alls säker på om jag kommer att kunna konkurrera ut dem. Nästa vecka får jag veta om jag blir antagen eller inte. Men Ålands Lyceum är en bra reservplan.

Helsingfors Domkyrka

Efter intervjun var det drygt 6h tills flygbussen skulle gå så jag fick lite tid på mig att se Helsingfors för första gången. Det var kallt och blåsigt. Jag lade märke till att de ganska breda gatorna ofta var i kullersten och att det var inte speciellt mycket folk ute, kanske pga årstiden. Det fanns ett trevligt Karl Fazer Café som sålde massor av ätbara sockerbaserade produkter, mums. Besökte även Sea Life Helsinki och såg när personalen matade drakfiskarna och muränorna. Innan flygbussen åkte hann jag dessutom äta en iskender kebab. Jag har flugit med Air Åland förut, men det här var första gången som passagerare. Passade på att läsa i historiaboken på flygplatsen och under den 40 minuter långa flygningen eftersom jag skulle ha prov idag. Tre frågor och man skulle välja två av dem. Jag valde frågan "Vad är utmärkande för den liberala ideologin?" och "vilka var drivkrafterna bakom imperialismen och redogör för exemplet Kongo". Skrev fem sidor på 2h. Det kändes ganska bra efteråt, förhoppningsvis kommer den här kursen att höja mitt medel.